Skoby krukmakeri – min berättelse

Den mörkt bruna leran på åkern utanför. Doften en rå höstdag när dimman väver ihop utsikten till ett sammetstyg. Om vintern bitvis eller helt täckt med snö. Björkarna i backen med lila kvistar och mörkgrönt stråk från granskogen längre bort. Om våren höstsåddens markant gröna strån och hur de binder ihop fältet mer och mer och för att sedan övergå i guldgult om sommaren. Doften när tröskan har lagt sina strängar av halm. Färgerna som börjar skifta på löven. Himlen står hög och turkos.

Årstiderna. Olika delar med olika färger, olika sorts material som byter av varandra, som spelar tillsammans. Och de spelar vackert.

Det är utsikten från min verkstad och också den färgskala och de dofter som vi vuxit upp med.

Arbetet med keramiken är i mycket ett sökande att försöka hitta den samklang som naturen har, samma samarbete i färger och former.

Jag vill att formen ska gifta sig med färgen, att leran ska mötas med glasyren. Att hänkeln (handtaget) ska kännas självklart att hålla i. Att skålen blir salladens  syster, att koppen blir din goda vän.

Vare sig du kommer hit och köper med dig en kanna eller går på en kurs, så ska du få med dig en bit av det här hem. Och jag vill att du få känna det i dig. Länge.

Maud Andersson, Skoby Krukmakeri